”Landliggerkulturen” i Danmark sträcker sig tillbaka till 1700-talet när borgarna ”flydde” från stadens stela umgängesformer för att koppla av och njuta av det enklare livet på landet. Många av de stora villorna i norr om Köpenhamn byggdes ursprungligen som sådana ”landställen” för ”fint folk”.

Inte förrän i slutet av 1800-talet började man bygga fritidshus som vi känner till dem idag. Till en början var det konstnärer som ”upptäckte” stränderna och det speciella ljuset vid Skagen och Hornbæk på norra Själland men ganska snabbt följde borgarskapet efter. Man hyrde först av de lokala men tämligen snabbt uppstod en önskan om att ha sitt eget och på 1890-talet planerades de första fritidshustomtarna.

Hornbæk blev snabbt för civiliserat för dem som sökte den otämjda naturen så feriehustomterna spred sig till Tisvilde och Tisvilde Bakker och senare till Odsherreds kuster. På Jylland var det västkustens vilda natur som lockade. Först och främst Skagen men också Løkken, Blokhus, Lønstrup och många andra kända badställen längs västkusten hör till Danmarks äldsta fritidshusområden.

Med järnvägarnas och färjetrafikens intensiva utbyggnad i början av 1900-talet blev det mycket lättare för stadsborna att ta sig ut på landet. Det satte extra fart på fritidsbyggandet som spred sig utmed kusterna och till öarna i Det Sydfynska Øhavet, till Rømø, Fanø, Samsø, Læsø, Anholt, Bornholm mm.

I början av 1900-talet var semester egentligen få förunnat men det förändrades långsamt under1920- och 30-talet. Och med semesterlagen från 1938 fick alla rätt till två veckors semester med lön. Det skapade ett större intresse för nya och billigare fritidshus. Många av dessa hus byggdes som primitiva ”hytter” av för tillfället tillgängliga material – eller så ställde man en gammal tågvagn eller spårvagn på sin jordplätt, som gärna fick ligga inom cykelavstånd till staden. Många köpenhamnare slog sig ner längs Køge Bugt, många odensebor sökte sig mot Kerteminde och århusborna sökte sig mot Ebeltoft och Grenå.

Välfärdsökningen till trots var det långt ifrån alla som hade råd att bygga ett fritidshus men det rådde fackföreningsrörelsen bot på genom att bygga feriecenter, där arbetarfamiljer kunde hyra in sig i ett närbeläget fritidshus för en vecka eller två. Dansk Folkeferie stod bakom byggandet och driver fortfarande dessa feriecenter som ett erbjudande för alla som önskar en semester i natursköna omgivningar.

På samma sätt upprättade Hjørring og Omegns Turstforening feriebyn Skallerup Klit, som 1949 öppnade upp för de första feriegästerna. Enligt dåtidens standard var det tal om ren lyx och feriecentret existerar fortfarande – i kraftigt moderniserad version.

Med välfärdsökningen i slutet av 1950-talet blev det en allvarlig fart på byggandet av fritidshus och en majoritet av Danmarks ca. 200.000 fritidshus byggdes på 60- och 70-talet. Som en följd av det ökade fritidshusbyggandet beslutades det 1977, att det inte får anläggas nya feriehusområden inom en trekilometers zon längs kusterna. Det fastställdes även regler för hur nära kusten enskilda byggnader får ligga. Detta hänsyn till naturen hade man redan under fritidshusens första år, då arkitekten Ejnar Dyggve 1916 gjorde en plan för området Lange Travs i Tibirke Bakker. Målet var att det natursköna området inte ödelades av ett för intensivt byggande. Planen var, att det inte fick byggas mer än ett hus per tunnland, att husen skulle ligga i dalgångarna, ha halmtak och vara byggda i överenskommelse med lokala byggnadstraditioner. Området är idag ett av Danmarks vackraste fritidshusområden.

Flera av Danmarks kända arkitekter har också satt sin prägel på fritidshusen. Poul Henningsen ritade ett typhus för typhusfirman, Myresjö – ett välbevarat exemplar,kan bland annat ses i Gammel Skagen. I Tisvilde kan man se ett hus som är ritat av Arne Jacobsen och även rådhusarkitekten Martin Nyrup och arkitekten bakom Louisiana, Wilhelm Wohlert har ritat fritidshus.

Dagens typiska fritidshus är långt från de tidiga enkla ”hytter”. Efter en period där fritidshusen hamnade i skuggan av charterturismen har det nu igen blivit populärt att sin egen lilla fridfulla plätt. Fastän naturen och flykten från stadens hektiska liv fortfarande lockar så lämnar vi inte den moderna komforten bakom oss, när vi åker ”till landet”. Fritidshuset ska helst ha samma bekvämligheter som hemmabostaden och det räcker inte att det bara är till glädje under sommarhalvåret. Det populära fritidshuset helårsisoleras och förses med golvvärme och öppen spis så det kan användas under hela året.